Shinrin Yoku på Aktiva Seniorer

Går det att använda skogen för rehabilitering för personer med utmattningssyndrom? Den frågan besvarade Ann Dolling från SLU Sveriges lantbruksuniversitet på senaste träffen med Aktiva Seniorer.

Ann Dolling har tillsammans med andra forskare undersökt om och hur människors hälsa påverkas av vistelse i skogsmiljö. Hur kan denna kunskap sedan användas vid olika beslut om bland annat skogsskötsel. Hur påverkas vår hälsa genom att vara i skogsmiljö, alltså att bara vara.

Inledningsvis visade hon bilder med olika skogsmiljöer som publiken skulle bedöma som inspirerande och rogivande. Det visade sig att tallskog i närheten av en sjö var mest tilltalande. Det har många tagit fasta på och följer rekommendationen att ta ett skogsbad 2 timmar per vecka. Människan har utvecklats för att leva och bo i skogen.

Skogsbad har sitt ursprung i Japan, där många som jobbade inomhus på kontor på 1970-talet dog på grund av utarbetning. Då startade myndigheterna Shinrin-yoku, som på svenska blivit just skogsbad. Det är alltså ett sätt att hämta ny energi genom att "bada" i skogens sinnesintryck. Det ger tid för reflektion när man kan njuta av tystnaden och slippa stadens brus.
Hur gör man då för att skogsbada på vintern? Ann Dolling gav rådet att ta ett liggunderlag, gräva sig en grop i snön och vila i naturen. Det ger hjärnan möjlighet att återhämta sig.

Efter föreläsningen i Vasakyrkan i samarbete med Medborgarskolan vandrade de styrkta besökarna ut i stadsmiljön kanske för att leta fram sina liggunderlag och söka sig till någon skogsglänta.

Text och foto Anders Perstrand

Regntunga skyar en afton på Solvik
En mycket väl anpassad repertoar presenterade Svenska Schlagertrion på senaste träffen med Aktiva Seniorer i Vasakyrkan. Trion består av frontmannen Hans-Olov Henriksson sång och gitarr, Roger Johansson knappdragspel och Sune Wiklund som vikarierade som kontrabasist.

Trions programidé är att framföra pärlor ur den svenska schlagerskatten med sång och spelglädje i arrangemang av dragspelaren. Låtarna från förr innehöll fina texter som inte upprepades. Sångerna hade en handling. Nu för tiden är låtarna uppbyggda på ett helt annat sätt.

 Den fulltaliga publiken fick lyssna på idel svenska texter typ Violen från Flen, Två små röda rosor, Regntunga skyar och Vad gör det när regnet öser ner. Sångerna varvades med härliga dragspelslåtar ur Andrew Walters och Erik Franks repertoarer. Den sistnämnde tjänade storkovan från STIM en gång i tiden med sin ekvilibristiska komposition Novelty Accordion. Trion tolkade den här med en snabb andrastämma på gitarren. Inte nog med det. Roger Johansson berättade om sina musikaliska upplevelser på irländska pubar. Här framfördes ett medley med jig i snabbt tempo.

Den hänförda publiken fick på slutet något att grunna på. Svenska Schlagertrion hade satt ihop ett antal låtar i ett spännande potpurri. Hur många?  Nej, antalet melodier avslöjas inte här.

Text och foto: Anders Perstrand

Ojämn kamp mot bakterier

Vid Aktiva Seniorers uppstartsträff i Vasakyrkan i Umeå medverkade professor Fredrik Almqvist med ämnet ”Kampen mot antibiotikaresistenta bakterier och nya sätt att bekämpa infektionssjukdomar”. Ett drygt hundratal gamla och nya medlemmar hade mött upp efter juluppehållet.

Fredrik Almqvist, som är professor i organisk kemi vid universitetet, inledde med att berätta smått urskuldande om sin uppväxt i Skellefteå och val av gymnasielinje. I hans ungdom var många hjältar just forskare av olika slag. Till slut blev det kemi för honom.

Fredrik Almqvists forskargrupp letar nya lösningar för infektions- och neurodegenerativa sjukdomar. En vardag för en forskare är tuff och kanske speciellt när man sysslar med bakterier och virus. De finns ju överallt! Människa består till 50% av bakterier och bara i tarmsystemet huserar 1–2 kg av den varan. Antibiotika är därför mycket viktigt och då blir det komplicerat om det uppstår antibiotikaresistens. Att behandla exempelvis cancer är omöjligt om man inte har fungerande antibiotika. Uppskattningsvis bär en tredjedel av jordens befolkning på tuberkulos och 140 miljoner människor behandlas varje år mot klamydia. Det krävs nya bättre behandlingsmetoder.

Efter en kort frågestund vandrade de Aktiva Seniorerna ut i det tilltagande mörkret något ljusare i sinnet. Arrangemanget genomfördes i samarbete med Medborgarskolan.

Text och bild: Anders Perstrand

Vi avslutade nyligen höstens 8:e och sista aktivitet med ett musikprogram. Det började med ett Luciatåg med fyra ungdomar från Tegs centralskola, nämligen Ani Borgström, Tuva Öqvist, Alli Johansson och Doris Granberg. De ackompanjerades på flygel av sin lärare Jenny Lindgren och Björn Malmros på vevlira, ett instrument som hade sin glansperiod under medeltiden i Europa. Deras repertoar var alla välkända julsånger, såsom Stilla natt, Staffan Stalledräng, Det strålar en stjärna med flera.

Efter en kort paus fortsatte programmet med sång och musik på flygel av Johan Källbjer. Han uttryckte sin tacksamhet att få spela inför en stor publik på Vasakyrkans flygel, då han oftast har ett piano som instrument.  Han framförde ett blandat program med både kända och okända sånger. Ett klassiskt nummer från 1920 var Gustaf Nordqvists Jul, jul strålande jul.  Andra lite nyare julsånger var Välkommen hem igen, lanserad av trion E.M.D. Tänd ett ljus för jordens barn med trion Triad (1987) samt Jag kommer hem igen till jul med Peter Jöback (2002).

Före musikprogrammen bjöds föreningens alla medlemmar på hembakade lussebullar och pepparkakor.

Text och Foto Dag Magnusson

Aktiva Seniorer fick oväntat besök av Kung Bore denna dag. Inställd lokalbusstrafik, timtals väntetid på taxi, plumsande i både djup snö och slask. Men – vi fick njuta till ett knippe örhängen, välkända och aldrig tröttsamma för oss seniorer. Ett axplock ur repertoaren: On the sunny side of the street, Somliga går med trasiga skor, Novelty accordian, en slängpolska, en Edit Piaf sen Georgia on my mind och What a wonderful world. Musicerade gjorde Mickes Combo, ett gäng ’tegare’ i förskingringen: Micke Enström dragspel, Roffa Lind sång och  trummor, Arne Eriksson kontrabas. Det hela avslutades med en lång och välförtjänt applåd av den 70-taliga publiken. 

Text och foto: Ingrid Robertsson